Ärade ledamöter i Sveriges Riksdag, kära folkvalda!
Vi, medlemmar av Azerbajdzjanska Riksförbundet i Sverige, vänder oss återigen till er för att vi hyser förtroende till Sveriges Riksdag och anser den en vän av demokrati och rättvisa. Vi tror att ni kämpar för fred och mänskliga rättigheter i världen. Vi, svenska azerbajdzjanier, röstade tillsammans med andra svenska medborgare och valde er till Riksdagen, för att vi ska stå tillsammans inrikespolitiskt för välfärden, men också för att kämpa för fred och rättvisa i Sveriges utrikespolitik.
Rauf Denktash, den första presidenten av den turkiska republiken på norra Cypern, dog fredag den 13e januari år 2012 i Nicosia efter en lång sjukdom, meddelade republikens nuvarande ledare. Denktash, var avgörande för oberoende turkiska Cypern. För de som erkänner Nordcypern som stat, räknas Denktaş som dess nationalfader. Turkcyprioterna valde honom till sin president 1985, vilket han förblev till 2005.
Dagarna innan jul godkände franska underhuset ett lagförslag som gör det straffbart att förneka det armeniska folkmordet. Lagen skall också godkännas av överhuset, om så görs blir straffat upp till 1 års fängelse och 300.000 kr i böter [DN]. Sedan tidigare är finns lagar i Australien, Schweiz och Uruguay mot förnekelse av folkmordet 1915. Dessa lagar liknar de som finns i en rad länder mot förnekelse av förintelsen.
Härmed ska meddela er att 17 e januari år 2012 ska hållas en seminarium i samband med publicering av boken som som kallas "Folkmordet på armenier – sett med svenska ögon" i Uppsala. Från AFI sidan kommer vi att delta i denna seminarium. Om anordnare av denna seminarium är intresserad av sanningen vi ska be dem att tilllåta oss att presentera fakta om massakern i khodjaly som begicks av armenier. I nedan står detaljerat information om denna seminarium.
Sveriges riksdag kunde ha skrivit historia den 11 mars 2010 för både armenier och turkar, men valde tyvärr att skriva en ensidig historia med en rösts övervikt. Om detta var rätt får framtiden utvisa. Ansvaret ligger på de politiker som antog detta beslut. De partier och ledamöter som röstade för erkännande anser att detta skapar försoning och demokrati i Turkiet. Om det vore så enkelt borde alla parlament ta till denna metodik.
Under senaste månader har iranska regimen gripit hundratals politiska, kulturella och människorättsaktivister, samtidigt som pressen på dem har ökats. De olikttänkande i Syd-Azerbajdzjan har kidnappats utanför sina hem och förts bort till hemliga fängelser där de har torterats. Platsen där politiska fångar kvarhölls, har hemlighållits för släktingarna. Den iranska regimens avsikt är att skrämma allmänheten genom psykologiska krigsföringen mot politiska fångar och deras anhöriga.
I våras arresterades ett flertal azerbajdzjanska människorättsaktivister i Iran. Enligt de iranska myndigheterna kommer en rättegång att hållas den 30 december 2010, där dessa människor riskerar att dömas till långa fängelsestraff baserat på grundlösa beskyllningar.
Syd-Azerbajdzjan ligger geografiskt inom Islamiska Republiken Iran. Azerbajdzjaner utgör mer än hälften av iranska befolkningen – mer än 30 miljoner azerbajdzjanska turkar bor i Syd-Azerbajdzjan och övriga områden i Iran. Dock erkänner inte den iranska staten andra etniska minoriteter, förutom den persiska. Alla etniska folkgrupper förutom den persiska,