De sista åren har Azerbajdjanska riksförbundet försökt informera allmänheten i Sverige Om massakern i khodjaly. Tyvärr när det gäller massakern i khodjay har socialdemokraterna visat dubbelmoral från ena sidan när det gäller massakern i khodjaly har socialdemokraterna ignorerat händelsen. Men från andra sidan de har tagit på sig väldigt aktiv roll när det gäller armeniska folkmordet som armenier påstår har hänt...............
Som del i det krig som Armenien inledde mot Azerbajdzjan 1988, vilket bland annat resulterade i att 20 % av Azerbajdzjans territorium än idag är under armenisk ockupation, dödades på ett brutalt sätt natten till den 26 februari 1992 invånarna i samhället Khodjaly (Xocali) i enklaven Nagorno-Karabach.
Den 26 februari 1992 dödade armeniska militärtrupper, understödda av den 366e bataljonen i den ryska armén, invånarna i Khodjaly (Xocali) och jämnade sedan staden med marken. Etablerad statistik säger att trupperna berövade 613 oskyldiga civila livet, varav 106 var kvinnor, 70 äldre, samt 83 barn. Vidare saknas än idag uppgifter helt om 150 personer, och 1275 personer befinner sig i fångenskap.
För att styrka detta finns det tillräckligt med bild- och videobevis. Det är väldokumenterat. Samt internationella opartiska källor bekräftar denna händelse. De sista åren har Azerbajdjanska riksförbundet försökt informera allmänheten i Sverige. Tyvärr när det gäller massakern i khodjay har socialdemokraterna visat dubbelmoral från ena sidan när det gäller massakern i khodjaly har socialdemokraterna ignorerat händelsen. Men från andra sidan de har tagit på sig väldigt aktiv roll när det gäller armeniska folkmordet som armenier påstår har hänt. Sattar Sevgin ordförande för Azerbajdzjanska riksförbundet fick chansen att träffa Mona Sahlin, fd partiledare för socialdemokraterna, mars 2010. Sattar Sevgin gav henne material angående Khodjaly massakern och försökte muntligt förklara vad som har hänt. Mona Sahlin gav inget konkret stöd och svar. Pga detta är Azerbajdanska riksförbundet hårt kritisk mot socialdemokraternas dubbelmoral. När Sveriges riksdag erkände folkmordet på armenier, 11e mars 2011. Några dagar efteråt Azerbajanska riskfördunbet stödde turkiska riksförbundet och deltog i demonstrationerna mot riksdagens beslut i centrala Stockholm.
Här nere kan ni läsa Azerbajansk riksförbundets vädjan och uttalanden till riksdagen om Khodjaly massakern:
Till Sveriges riksdag med anledning av den etniska rensning som ägde rum i Khodjaly (Xocali) den 26 februari 1992
Som del i det krig som Armenien inledde mot Azerbajdzjan 1988, vilket bland annat resulterade i att 20 % av Azerbajdzjans territorium än idag är under armenisk ockupation, dödades på ett brutalt sätt natten till den 26 februari 1992 invånarna i samhället Khodjaly (Xocali) i enklaven Nagorno-Karabach.
Den 26 februari 1992 dödade armeniska militärtrupper, understödda av den 366e bataljonen i den ryska armén, invånarna i Khodjaly (Xocali) och jämnade sedan staden med marken. Etablerad statistik säger att trupperna berövade 613 oskyldiga civila livet, varav 106 var kvinnor, 70 äldre, samt 83 barn. Vidare saknas än idag uppgifter helt om 150 personer, och 1275 personer befinner sig i fångenskap.
Den etniska rensning som ägde rum skedde under brutala former. Brutaliteten består inte endast i att de som dödades utgjordes av oskyldiga, värnlösa civila – till stor del kvinnor, gamla och barn – utan i att förövarna efter att ha bragt dessa om livet bland annat fortsatte med att skära av öronen på barnen och sticka ut ögonen på dem. Kvinnors bröst skars av, och gravida kvinnors bukar skars upp och fostren styckades. Att försöka beskriva denna brutalitet i ord kan tyckas onödigt, men bör i detta fall anses utgöra ett nödvändigt ont.
Trots att det gått 19 år sedan den etniska rensning på azerbajdzjanier som armeniska och ryska trupper gjorde sig skyldiga till i Khodjaly (Xocali) den 26 februari 1992, har inte denna rensning fått ett sådant fördömande som bör följa förbrytelser av detta slag.
Som en fortsättning på denna orätt är än idag 20 % av Azerbajdzjans territorium under armenisk ockupation – detta trots att FN-beslut 822 (1993), 853 (1993), 874 (1993) och 884 (1993) uppmanar armeniska trupper att utrymma azerbajdzjanskt territorium och återlämna ockuperade områden.
Azerbajdzjanier i Sverige anser att det internationella världssamfundet genom sin passivitet och brist på konkret fördömande bär en stor del av ansvaret för att den orätt som begåtts och än idag begås av armenier gentemot azerbajdzjanier tillåts fortgå.
Azerbajdzjanska riksförbundet i Sverige vänder sig till Sveriges riksdag med önskemål om att:
1. Sveriges riksdag erkänner den rensning som ägde rum i Khodjaly (Xocali) den 26 februari 1992 som etnisk rensning av azerbajdzjanier.
2. Åtgärder vidtas för att de FN-beslut som vid fyra tillfällen fastslagit Armeniens skyldighet att tillbakalämna ockuperad mark till Azerbajdzjan respekteras av Armenien och att Sveriges regering uppmanas verka för detta.
3. Sanktioner gentemot Armenien vidtas för att de en miljon azerbajdzjanska flyktingar som befinner sig i flyktingskap skall kunna återvända till sina hem.
4. Armenien erkänns som ockupationsmakt till följd av att man ockuperar 20 % av azerbajdzjanskt territorium.
Azerbajdzjanska Riksförbundet i Sverige
Ordförande
Settar Sevigin Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Stockholm den 26 februari 2011
För mer information se nedanstående e-adress.
http://www.human.gov.az/?sehife=etrafli&dil=en&sid=MTc0ODE4MTExMTQ5OTI5OA
